I Malmö åker busschaufförerna så fort de kan från busshållplatserna. Har de stängt dörren så öppnas den inte igen även om någon knackar på dörren.
I Hässleholm öppnar chauffören dörren fastän de åkt ut från station. De ropar hej då till en när man kliver av och småpratar lite med resenärerna!
I Malmö riskerar man livet varje gång man går över ett övergångsställe.
I Hässleholm vinkar folk till varandra och släpper förbi den som ska förbi.
I Malmö tutas det oavsett om det behöver tutas.
I Hässleholm har jag inte hört någon tuta än så länge.
Det känns tryggare att åka runt i trafiken i Hässleholm helt enkelt.
Men ändå föredrar jag att bo i Malmö! Jepp!
tisdag 10 november 2009
måndag 9 november 2009
Sprutan
Jag har fått kallelse till att ta svinissprutan på fredag. Jag fick hjärtklappning när jag läste brevet. Fy för sprutor. Varför kan inte vaccin komma i tablettform? Jag jobbar föresten på fredag. Undrar om jag kan få lite ledigt för sprutans skull?
lördag 7 november 2009
Baka baka baka!
Jag har varit på Willys och handlat baksaker för en ansenlig summa pengar! Det kommer dofta ljuvligt i min lya framåt kvällningen.
För närvarande storstädar jag. När jag storstädat färdigt ska jag laga middag. När jag lagat middag ska jag gå lite på stan och införskaffa lite presenter. När jag gjort allt det ska jag inte göra något annat än att baka, baka, baka, baka.
Det är en fin helg. Stressen lurar runt hörnet, men jag tror att jag kan hålla den nerpackad i garderoben. Jag ska tejpa fast den med gaffatejp. Gaffa - en vän i nöd och lust!
Nu ska jag fortsätta ta bort skräp!
För närvarande storstädar jag. När jag storstädat färdigt ska jag laga middag. När jag lagat middag ska jag gå lite på stan och införskaffa lite presenter. När jag gjort allt det ska jag inte göra något annat än att baka, baka, baka, baka.
Det är en fin helg. Stressen lurar runt hörnet, men jag tror att jag kan hålla den nerpackad i garderoben. Jag ska tejpa fast den med gaffatejp. Gaffa - en vän i nöd och lust!
Nu ska jag fortsätta ta bort skräp!
fredag 6 november 2009
Jobba hårt
Jag har jobbat så hårt idag! Riktigt hårt! Tummen upp för mig! Jag tror aldrig jag jobbat så hårt i butiken förut. Någonsin. Jag fick massor gjort och byggde och fixade och fick ut mängder med varor. Jag är ta-mig-tusan stolt över mig själv. Jag vet inte hur jag på bästa sätt ska skryta om detta till chefen. Vänta med att hon får se det med egna ögon, skicka ett sms eller ringa och berätta vad duktig jag varit?Nu ska jag åka och handla en massa baksaker. Denna helg blir en städ- fix- och bakhelg! På söndag är det kalas! Myyyysigt värre!
torsdag 5 november 2009
Att vinna en timme!
Idag sprang jag genom Hässleholm. Det resulterade i att jag hann med ett tidigare tåg hem till Malmö! Det kändes som om jag vann en timme. Jag fick en bonus som jag egentligen inte skulle ha haft och jag satt och mös för mig själv i sätet och kände mig nöjd över detta faktum!
Min spurt genom den regniga staden har dock gett lite biverkningar: Molande benhinnor. Inget gott som inte för något ont med sig, eller hur brukar man säga?
Nu skall här tillagas en härlig pasta och till efterrätt blir det cactus/limesorbet!
Kram på er!
Min spurt genom den regniga staden har dock gett lite biverkningar: Molande benhinnor. Inget gott som inte för något ont med sig, eller hur brukar man säga?
Nu skall här tillagas en härlig pasta och till efterrätt blir det cactus/limesorbet!
Kram på er!
onsdag 4 november 2009
Sån är jag!
Staffan hade beskrivit mig för några av sina vänner igår: Alltså hon är inte alls svartsjuk. Hon tycker mer om att baka och sådär.
sjunger för mig själv!
Nu har jag varit på terminens första sånglektion! Det ska bli så kul att sjunga. Bara för min egen skull. Mitt intresse... Hela mitt liv har bara cirklat kring jobb, jobb, jobb och så jobb de senaste månaderna. Även om det är saker jag tycker om som att sy kostym och göra scenografi så är det ändå jobb. Prestation. Nu ska jag få sjunga och det är bara för min egen skull och ingen annans. Ingen måste lyssna om jag inte vill.
Tralala!
Tralala!
tisdag 3 november 2009
I lärarrummet diskuteras...
...svininfluensan med tillhörande vaccin!
SURPRICE!
Vissa ska vaccinera sig, vissa ska inte. Flera har fått massutskick på sin mail som berättar alla konspirationsteorier som finns att komma på kring det hela, sedan säger mailet att det är sant och folk blir jätterädda.
Ja, men tänk om viruset och vaccinet är skapat i ett laboratorie i Amerikat och att det är konstiga signalsubstanser i vaccinet som amerikanarna sedan kan kontrollera och styra oss med om några år när de tar över hela världen?
Tänk om man börjar förvandlas till en gris? Jag vill ju inte ha en knorr! Eller nja, det kanske är charmigt? Nöff, nöff!
Och herregud, TÄNK! Tänk om vaccinet kommer göra så att vi alla bara kan gå baklänges och att vi endast och enbart kan tala normalt om vi hoppar på ett ben samtidigt!
Förmodligen kommer dessutom hela kroppen börja skrumpna och samtidigt pulsera av underliga ljudvågor i en frekvens som endast hundar kan höra. Hundarna kommer bli arga och bitas jättemycket och det kommer därför vara skitjobbigt att röra sig utomhus med den faran hängande över sig. Jag menar tänk om man möter en rottweiler!?
Så tokigt allt skulle bli om vi alla vaccinerade oss! Det är bäst vi låter bli!
När jag skickades till mailet för att läsa alla konspirationsteorier, som vissa trodde blint på, kände jag mig plötsligt allvarlig. Jag la på mig min mest förtroendeingivande blick och förklarade sedan för mina kollegor om hur virusen som dyker upp och ger oss influensa fungerar. Jag kastade bort alla påhitt och lämnade dem sedan med wikipedia. Sen kände jag mig smart och gick därifrån.
Jag vet inte alls om jag var så klok egentligen. Men ibland får man liksom till det. Jag kan tycka att det är så konstigt att inte alla ifrågasätter såna där grejer utan tar till sig det på fullaste allvar och tror på det.
Jag är inte så nojjig av mig när det gäller de konstiga biverkningar vaccinet kan ge. Jag är inte så jätterädd för att få influensan och jag tror inte alls på alla konstiga teorier om att ALLA läkare håller inne med mystisk information om vaccinet för att de är rädda att bli av med sitt jobb om de avslöjar det och därför glatt vaccinerar sig själva, sina barn och resten av Sverige med det... Men jag har inte tid att bli sjuk och det är jobbigt att ligga i hög feber i flera dagar. Det gjorde jag förra året och året innan det också...
Jag är dock löjligt rädd för att sticka nålar i armen. Jag vet inte om jag kommer ta vaccinet. Har inte bestämt mig ännu. Men om jag inte tar det så är det mest för att jag har sprutfobi. Inget annat!
SURPRICE!
Vissa ska vaccinera sig, vissa ska inte. Flera har fått massutskick på sin mail som berättar alla konspirationsteorier som finns att komma på kring det hela, sedan säger mailet att det är sant och folk blir jätterädda.
Ja, men tänk om viruset och vaccinet är skapat i ett laboratorie i Amerikat och att det är konstiga signalsubstanser i vaccinet som amerikanarna sedan kan kontrollera och styra oss med om några år när de tar över hela världen?
Tänk om man börjar förvandlas till en gris? Jag vill ju inte ha en knorr! Eller nja, det kanske är charmigt? Nöff, nöff!
Och herregud, TÄNK! Tänk om vaccinet kommer göra så att vi alla bara kan gå baklänges och att vi endast och enbart kan tala normalt om vi hoppar på ett ben samtidigt!
Förmodligen kommer dessutom hela kroppen börja skrumpna och samtidigt pulsera av underliga ljudvågor i en frekvens som endast hundar kan höra. Hundarna kommer bli arga och bitas jättemycket och det kommer därför vara skitjobbigt att röra sig utomhus med den faran hängande över sig. Jag menar tänk om man möter en rottweiler!?
Så tokigt allt skulle bli om vi alla vaccinerade oss! Det är bäst vi låter bli!
När jag skickades till mailet för att läsa alla konspirationsteorier, som vissa trodde blint på, kände jag mig plötsligt allvarlig. Jag la på mig min mest förtroendeingivande blick och förklarade sedan för mina kollegor om hur virusen som dyker upp och ger oss influensa fungerar. Jag kastade bort alla påhitt och lämnade dem sedan med wikipedia. Sen kände jag mig smart och gick därifrån.
Jag vet inte alls om jag var så klok egentligen. Men ibland får man liksom till det. Jag kan tycka att det är så konstigt att inte alla ifrågasätter såna där grejer utan tar till sig det på fullaste allvar och tror på det.
Jag är inte så nojjig av mig när det gäller de konstiga biverkningar vaccinet kan ge. Jag är inte så jätterädd för att få influensan och jag tror inte alls på alla konstiga teorier om att ALLA läkare håller inne med mystisk information om vaccinet för att de är rädda att bli av med sitt jobb om de avslöjar det och därför glatt vaccinerar sig själva, sina barn och resten av Sverige med det... Men jag har inte tid att bli sjuk och det är jobbigt att ligga i hög feber i flera dagar. Det gjorde jag förra året och året innan det också...
Jag är dock löjligt rädd för att sticka nålar i armen. Jag vet inte om jag kommer ta vaccinet. Har inte bestämt mig ännu. Men om jag inte tar det så är det mest för att jag har sprutfobi. Inget annat!
måndag 2 november 2009
Idag har det ösregnat!
Idag har det ösregnat.
Regnet gjorde mig blöt.
Jag har varit blöt i flera timmar.
Jag cyklade hem från centralen med blöta vantar.
När jag kom hem var mina händer iskalla och väldigt röda.
Idag glömde jag min lunchlåda.
Jag köpte smoothie och lite nötter på pressbyrån.
Det kostade 90 kr.
Det var dyrt.
90 kr.
Mina elever hade fått vaccination idag.
Flera blev sjuka och var hemma.
Flera hade jätteont i armen.
Jag är rädd för sprutor.
Det hjälpte inte att de berättade om det.
Jag vill inte ta sprutan.
Idag fick jag ont i magen.
För att jag glömde matlådan hemma.
Nu ska Staffan killa mig på ryggen.
Regnet gjorde mig blöt.
Jag har varit blöt i flera timmar.
Jag cyklade hem från centralen med blöta vantar.
När jag kom hem var mina händer iskalla och väldigt röda.
Idag glömde jag min lunchlåda.
Jag köpte smoothie och lite nötter på pressbyrån.
Det kostade 90 kr.
Det var dyrt.
90 kr.
Mina elever hade fått vaccination idag.
Flera blev sjuka och var hemma.
Flera hade jätteont i armen.
Jag är rädd för sprutor.
Det hjälpte inte att de berättade om det.
Jag vill inte ta sprutan.
Idag fick jag ont i magen.
För att jag glömde matlådan hemma.
Nu ska Staffan killa mig på ryggen.
söndag 1 november 2009
Det är kallt!
Jag tyckte det var kyligt i min förra lägenhet. Jag trodde att det kanske skulle vara varmare i den här. Men ICKE! Här är det kyligt ska ni veta! Jag fryser, det är kallt!
Idag köpte jag en hatt, en kavaj och en julklapp till min syster. Vilka fynd!!! Och i varenda butik var alla butiksbiträden pigga på att berätta att de själva köpt samma sak och hur fina saker jag väljer. Se där! Jag har bra smak! Kanske!? Kavajen ska jag föresten sy om. Men den kommer bli very, very pretty! Det första som rök var axelvaddarna. Ja, alltså axelvaddar på mig... Big NONO! Då ser jag rolig ut, som ett skämt. Det är ju kul att skämta och vara rolig. Men det är ju mindre kul att vara skämtet. Ni vet det där med att skratta åt någon i stället för att skratta med någon!
Jag har jättemycket blåmärken över mina ben. Jag har antagligen slagit mig. Jag slår mig ganska ofta. Staffan trodde att det var blodcancer. Men jag är inte helt säker!
Jag är jättenarig på min överläpp och det börjar bli jobbigt! Ibland har man (o)vanor för sig som man inte är riktigt medveten om. Som jag i fredags när jag byggde i butiken. Jag bar lådor och försökte komma på bra uppställningar, snygg dekoration och bra lösningar på problem. När jag tänker och funderar och koncentrerar mig djupt så biter jag mig i överläppen. Jag koncentrerar mig med tungan snett utanför munnen och jag är inte alls medveten om det. Jag måste ju se helt jävla puckad ut! Och där står jag i min egen lilla värld och alla kunder bara; ah, hon är ju galen den där...
Nu ska jag göra lite planering för morgondagens dramalektioner. Det är inte så mycket planering som krävs egentligen. Det är mest regi. Men även en regissör måste förbereda sig! Ibland blir jag nervös när jag ska åka iväg och regissera, dramatisera, agera och föreläsirera. Men det går alltid bra. Peppar, peppar... Snart kommer jag kanske sluta vara nervös inför alla uppdrag? Frågan är om det är bra att sluta vara nervös. Då kanske jag inte förbereder mig lika mycket och så faller jag på min egen självsäkerhet?
Idag köpte jag en hatt, en kavaj och en julklapp till min syster. Vilka fynd!!! Och i varenda butik var alla butiksbiträden pigga på att berätta att de själva köpt samma sak och hur fina saker jag väljer. Se där! Jag har bra smak! Kanske!? Kavajen ska jag föresten sy om. Men den kommer bli very, very pretty! Det första som rök var axelvaddarna. Ja, alltså axelvaddar på mig... Big NONO! Då ser jag rolig ut, som ett skämt. Det är ju kul att skämta och vara rolig. Men det är ju mindre kul att vara skämtet. Ni vet det där med att skratta åt någon i stället för att skratta med någon!Jag har jättemycket blåmärken över mina ben. Jag har antagligen slagit mig. Jag slår mig ganska ofta. Staffan trodde att det var blodcancer. Men jag är inte helt säker!
Jag är jättenarig på min överläpp och det börjar bli jobbigt! Ibland har man (o)vanor för sig som man inte är riktigt medveten om. Som jag i fredags när jag byggde i butiken. Jag bar lådor och försökte komma på bra uppställningar, snygg dekoration och bra lösningar på problem. När jag tänker och funderar och koncentrerar mig djupt så biter jag mig i överläppen. Jag koncentrerar mig med tungan snett utanför munnen och jag är inte alls medveten om det. Jag måste ju se helt jävla puckad ut! Och där står jag i min egen lilla värld och alla kunder bara; ah, hon är ju galen den där...Nu ska jag göra lite planering för morgondagens dramalektioner. Det är inte så mycket planering som krävs egentligen. Det är mest regi. Men även en regissör måste förbereda sig! Ibland blir jag nervös när jag ska åka iväg och regissera, dramatisera, agera och föreläsirera. Men det går alltid bra. Peppar, peppar... Snart kommer jag kanske sluta vara nervös inför alla uppdrag? Frågan är om det är bra att sluta vara nervös. Då kanske jag inte förbereder mig lika mycket och så faller jag på min egen självsäkerhet?
Jag är mätt!
Det var kalas igår och i min familj finns det redan en styvsyster som har glutenintollerans. Det innebar att det nog var lite lättare att få till en heldag med glutenfri mat. Mycket glutenfri mat. Det blev en vegetarisk/glutenfri smörgåstårta. Som jag gjorde själv. Sen en glutenfri/laktosfri kladdkaka med med laktosfri/glutenfri glass. Sen fick jag laktosfri/glutenfri/vegetarisk lasagne och en glutenfri äppelkaka. Och ja, jag blev faktiskt jättemätt.
Efter kalaset gick jag och Staffan och hälsade på Hanna, Robert och lillen Lee! Även om man vet om i förväg att bebisar växer snabbt och mycket det första året, så är det ändå helt fascinerande att ungen från att jag träffade honom senast i juli/augusti så har han blivit en riktig liten människa som försöker prata och som vill leka. Lee tyckte om att pussa på Staffan!
Jag var så trött på kvällen att jag somnade i soffan. Snark!
Just nu försöker vi hitta en biljett tillbaka till Malmö. Det går inte så jättebra! Suck! Vi får inte åka tillsammans hem! Typiskt!
Jag var så trött på kvällen att jag somnade i soffan. Snark!
Just nu försöker vi hitta en biljett tillbaka till Malmö. Det går inte så jättebra! Suck! Vi får inte åka tillsammans hem! Typiskt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



