Ett år har förflutit...

Ett år har gått och jag tänkte att jag skulle härma Burgschki och göra en lite bakåttitt på året som gått!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja, jag gjorde barn! Det är helt nytt och helt overkligt, men så är det! Tänk vad jag kan! Har aldrig gjort ett sånt förut! Skickligt tycker jag!2. Höll du några av dina nyårslöften?
Är tämligen säker på att jag inte avla några...

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jepp!

4. Dog någon som stod dig nära?
Min gammelmoster försvann. Men det var ju inte så jättenära kankse.

5. Vilka länder besökte du?
Sverige och Danmark.

6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
Pengar kanske. Det blev ett fattigmansår... Misstänker dock att 2012 inte kommer ge mer av den varan som det ser ut just nu!

7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Ganska många olika av olika anledningar. Men särskilt den 30 december för att jag fick se en liten pojk sprattla som en tok inifrån min egen mage. Han lever och allt är ok och plötsligt känns det som om luften går lättare att andas. Inget får mig på dåligt humör och jag vill visa upp honom för hela världen! Jag förväntade mig värsta tänkbara scenario hos barnmorskan och fick magkatarr i väntrummet!

8. Vad var din största framgång 2011?
Jag lyckades få lite roller, skådespelarjobb och projekt som jag inte riktigt hade tid för när jag arbetade i butiken!

9. Största misstaget?
Jag anser inte att jag gjort några misstag det här året. Förutom att det kanske ekonomiskt är tråkigt att bli av med jobbet så har det lett mig till mycket annat som jag längtat efter!

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
I augusti fick jag ett insektsbett i armen av något slag som gav mig en helt brutal infektion. Jag fick en varfistel som blev ännu värre än det första bettet. Det slutade med att jag fick feber och stack till doktorn en söndagkväll och fick en stark dos penicillin som gjorde mig trött och illamående i tio dagar minst! Jag hade också cellförändringar som skulle opereras men det har jag avbokat på grund av bebis i magen. Bebis räddade mig från en onödig operation!
Ja och så hade jag farliga blödningar i början av graviditeten som lamslagit hela min höst. Maximal trötthet och oro samt bad- och träningsförbud. Men nu är allt bättre!

11. Bästa köpet?
En ny säng och madrass som är bred och formbar. Det är underbart!

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat tror jag.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
När jag fick rollen som magisk Gudmor blev jag glad. När jag fick veta att allt är toppen med både mig och bebis. Cellförändringarna är borta och jag är så frisk som jag aldrig varit förr!

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
De som Staffan skrivit här hemma. Jag kan nog alla utantill!
Bland annat skrev han den här: Hur mycket är klockan Sandra

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag tror jag har lyckats vara både gladare och ledsnare i en blandad kompott!

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat mina vänner mer!

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Sovit. Inte helt självvalt på grund av trötthet. Men det känns som om ca 2-3 månader nu under hösten försvann i sömn!

18. Hur tillbringade du julen 2011?
I Jönköping med både min och delar av Staffans familj!

19. Blev du kär i år?
Var redan kär, så jag blev väl inte det, men jag är det fortfarande!

20. Favoritprogram på TV?
Har tittat ovanligt lite på Tv i år. Men, vi brukar titta på Mitt i naturen, Anno 17nånting, diverse mat- och bakprogram och Starke man!

21. Bästa boken du läst i år?
Hm... 100-åringen gjorde mig på glatt humör!

22. Största musikaliska upptäckten?
Egentligen ingen ny upptäckt, men Laleh! När jag lyssnade på den här låten så ville jag höra mer, mer!


23. Något du önskade dig och fick?
Bebis i magen

24. Något du önskade dig men inte fick?
Lite för lite jobb kanske...

25. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Åt middag med vänner och sen åkte jag på Spa med Staffan!

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Världsfred och att ha fått några större välbetalda huvudroller!

27. Vad fick dig att må bra?
Staffan, pyssel, teater, vänner, mat!

28. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen kändis! Har aldrig varit särskilt kändiskåt...

29. De bästa nya människorna du träffade?
Jag lärde känna många, nya, riktigt fina människor i produktionerna jag var med i. Några få av dem tror jag har blivit riktiga vänner för livet. Det är fint!

30. Vad har du för nyårslöften inför 2012?
Jag ska vårda om mig själv som aldrig förr. Jag ska må så bra som aldrig förut. Nu när allt är ok i magen och jag känner mig pigg och nyter så kanske jag tänker börja blogga mer igen! Träffa vänner och hålla bättre kontakt med alla jag tycker om. Och så ska jag bli världens bästa mamma och dessutom tänker jag rädda världen!

Gott nytt år!

Den här bloggposten innehåller en nötkräm

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas.

I jul kan du publicera årets viktigaste bloggpost. En bloggpost som ger fler barn chans att överleva och utvecklas. Då gör du nämligen inte bara fler uppmärksamma på att barn dör i onödan utan du ser även till att re:member skänker sex påsar nötkräm. Nötkrämen skickas till de barn som behöver det mest. Vi hoppas att du vill hjälpa oss att få ihop så många påsar nötkräm som det bara är möjligt.

Blogga du också!

Jag har inte köpt så många julklappar i år. Jag ska göra de flesta själv och så har jag lagt pengarna som jag annars skulle köpt julklappar för på Rädda barnen, Läkare utan gränser och Unisef. Man kan tända en stjärna eller köpa julkort! Det finns gåvoshoppar m.m.!

Jag är inte så rik. Jag är arbetslös. Lägger tid och kärlek på julklapparna och pengarna jag får över kan gå till något vettigt! Enkelt va? Alla glada!!! Kan jag kan du!

Rör på sig för bövelen!

Jag är ok med att vara ledig. Då kan jag ju göra saker. Helst hela tiden. Men när man mår kasst och inte orkar röra sig. Det känns som om jag har bly i blodådrorna. Alltså. Jag blir så rastlös så att jag inte vet var jag ska ta vägen. Idag är jag fortfarande trött och har en mycket svullen mage. Jag borde ligga stilla och ta det lugnt och det har jag gjort nu i flera dagar. Men nu står jag inte ut längre. Det är lugnt och skönt till en viss gräns. Och gränsen gick här.

Som en rultande gammal tant har jag gett mig ut idag på promenad och inhandling av de första julklapparna. Kom precis hem och kan konstatera att jag, trots att jag nu är lite yrslig, mådde ganska bra av att få lite kylig, frisk luft och en långsam och lite rultig promenad är bättre än ingen!

Jag vill hemskt gärna ha en hund nu som oavsett hur jag känner mig tvingar mig ut på långa dagliga promenader. Det kan inte vara annat än bra... Men jag vet inte var jag ska få hunden ifrån i nuläget. Någon som vill låna ut en liten hund till mig?

Jag är glad nu
Det går bra nu
Jag mår bra nu
Det är lugnt nu
Jag är nöjd nu
Det är skönt ju.

Årets roligaste läkarundersökning!

Jag får ofta läkarstudenter när jag ska bli undersökt hos läkare. De kanske lämnat något slags meddelande vid min journal att det är en passande patient att ha studenter till!

Igår var det dags igen när jag skulle ta cellprover och vävnadsprov för mina cellförändringar och jag tänkte:
Det är ju bra, de måste ju faktiskt lära sig det här. Hur ska annars framtidens läkare kunna bli bra?
Efter en ganska lång stund av inte så lyckad undersökning med den tystlåtna och ovana(?) manliga läkarstudenten tänkte jag:
Det här är inte bra, de måste faktiskt lära sig det här, innan... Jag hade gjort det bättre själv! Varför i hellskotta vill han bli gynekolog för?

Ansvarig läkare sa till mig att jag var väldigt duktig. Jag ler och låtsas att det är frid och fröjd. Men tillslut avbröt läkaren frågade om jag hade ont och hör mig själv säga:
Jag börjar bli lite svettig! Svettig liksom!? Jag hade ju kunnat säga som det var också; att det gjorde jäkligt ont! Läkaren hon tog i alla fall över då och gjorde om och gjorde rätt... Tack för det! Men sen skulle det tittas och förklaras och tittas igen och hålla på med pinnar och mera duttande och tittande.

Efter en ovanligt lång undersökning av detta slag så var det klart (jag har gjort de här undersökningarna många gånger och det brukar gå både snabbt och smärtfritt.) och läkaren sa åt mig att även andas lite och sitta still en stund innan jag reste mig.

Hua! Jag tycker fortfarande det är bra med att läkarstudenter ska få öva sig, men börjar bli lite osäker på om jag vill att de ska öva sig på just mig. Eller så är det bra att de övar sig på just mig som är van och inte får panik eller så och inte på någon stackare som tror att cellförändringar innebär cancer och död och som svimmar i stolen innan proverna ens tagits... Jo, sånt händer nämligen. Det berättade en annan läkare för mig som höll på med en undersökning för att göra det lättare för dem som får beskedet om cellförändringar. Hon påpekade dock att jag inte passade in i mallen för att jag var för lugn.

Med denna roliga undersökning nerskriven vill jag nu ändå uppmana ALLA, ALLA, ALLA tjejer att gå på era cellprovtagningar när ni får kallelsen! Gör det! (Och man får säga nej tack till att studenterna utför undersökningen!)

Jag menar ALLA, även ni som blivit vaccinerade! Jag är vaccinerad vilket innebär att jag inte kommer få cellförändringar av HPV 16 och 18. Men jag har HPV 56 och det finns inget vaccin mot. Jag tror det kommer komma ett mer omfattande vaccin i framtiden men inte ännu så man vaccinerar sig faktiskt inte mot Livmoderhalscancer, man minskar bara risken att få de vanligaste virusen som orsakar det...