Yes I'm kicking

Det är bra märkligt att gå runt och ha en annan människa inuti sig. Lite som en parasit, fast trevligare såklart. Det är någon därinne som lever, rör sig och tar plats.

Som förstagångsmamma brukar man kunna känna ungen sparka runt v. 18-20. Det har beskrivits att man först känner av det som ett litet vagt fladder som längre fram blir mer konkret och tydligt. Det skulle kännas ungefär som om en liten fisk sprattlade till inne i magen. Fladder, fladder!

Men inte min unge. Nänä... Han går direkt på high-kicks och avancerade volter. Här var det inte snack om några fladder utan mer kraftfulla blobb som fick magen att puta extra mycket. Det började kännas någon vecka innan jul. Liten men stark. Jojo, han brås på sin mor han, inget snack om saken! Att min mage inte putat särskilt mycket har i alla fall vägts upp av detta. Även om jag inte såg så mycket så kände jag i alla fall något därinne och ju mer konkret det blivit desto mer vet jag att det verkligen var det jag kände!

Om någon kommer rå sig på monster och kicka arsle så är det han! Skönt det eftersom både mor och far är en smula mörkrädda och vi kommer nog inte med glädje titta om det faktiskt ligger några monster under sängen.

Jag ljög lite nu föresten. Efter att han rultat runt i en trippel salto mortal kände jag något som kan liknas vid ett fladder några minuter senare...